tisdag 30 augusti 2011

Tillväxt eller Frånväxt?...eller att göra asfalt av guld

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år, (Bruttonationalprodukten) brukar generellt sätt öka år från år. Vi brukar kallade detta fenomen för tillväxt och se det som något positivt. Vi har det till och med som mål inom både politik och ekonomi.

Det finns dock ett fundamentalt problem med att ha BNP ökning som styrmedel.

Det nämligen inte alls säkert att det är något positivt att värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land är något positivt.

Det är ganska självklart att om man tog guld och smälta ned det och la det i asfalt och sålde det för 10 kr/kilot så skulle visserligen BNP öka för varje kilo såld asfalt men ingen skulle hålla med om att det vore något positivt. Guld har mer värde om man säljer det som råvara till andra saker än asfalt. Man skulle prata om en alternativkostnad för att använda guld som asfalt istället för t.ex. fyllning i tänder, material till juveler eller komponent i mobiltelefoner.

Guld är intressant för det är en råvara som moder jord skapat och delar med sig av gratis. Däremot kostar det att ta fram guldet och det avgör en del av priset. Större delen av priset avgörs dock av efterfrågan. Låg kostnad för att få fram guldet och hög efterfrågan ger högt pris och hög vinst för den som säljer.
Egentligen behövs mindre guld än vad som produceras varje år. Det används främst inom smyckesindustrin och även en hel del inom elektroniska komponenter. Anledningen till att priset ökar idag är dock inte att folk har behov av guld utan att de vill ha guld för de tror det är en säker investering. Hahaha säger jag och spår en kraftig krasch på guldbörsen förr eller senare.

Tillbaka till BNP, även om jag spår ett dramatiskt minskat värde på guld så kan vi vara överens om att det är mer värt än asfalt.
Att använda guld i asfalt vore således riktigt korkat sätt att öka BNP.

Åndå är det precis det vi gör. Inte guld i asfalt men skogen används som bränsle och vi rensar bort natur för att göra plats för betesemark för djur som vi sedan kan sälja som mat.

Problemet är att skogen gör oss tjänster som djuren och betesmarken inte gör. Skogen både binder koldioxid, skapar syre och bidrar till att vatten tas upp från jorden och ut i luften så att moln kan bildas.
Värdet på denna tjänst som skogen erbjuder räknar vi är 0 kr

Frågan är om någon, på samma sätt som med guldet, skördade syret och vattnet i luften och frågade människor vad de skulle betala för att få det. Tänk om alla träds ägare plötsligt bestämde sig för att ta betalt innan de släppte ut vattnet som bildar moln och luften som vi andra kan andas. Vad skulle värdet då vara på skogen?
10kr/träd 100kr/träd eller 10 000kr per träd och år? Om man dessutom räknar med värdet av att bli av med koldioxid ur atmosfären för att slippa ökande antal orkaner såsom Irene, Katrina, Gudrun etc. Vad blir då värdet?
Det blir garanterat mer än värdet av att gratis ta trädet, hugga ned det och frakta det till en ugn för förbränning och skapande av värme. Eller värdet av att göra ett golv av det.
Om du ägde en syre skapande vattenpump som dumpar koldioxid i jorden, skulle du bränna upp den för att få värme och släppa ut mer koldioxid i atmosfären?
Nej, för det vore till och med mer korkat än att lägga guld i asfalt.

Jag hoppas vi kan vara överens om att värdet på de tjänster träd och ekosystem i övrigt ger oss är högre än det pris moder jord kräver av oss för det (0 kr). Ändå räknas inte dessa tjänster in i BNP.
Istället räknas BNP som en ökning när vi tar värdefulla träd och säljer dem som golv.

De som röster grönt är säkra på att skog är mer värdefull som koldioxidbindande vattenpump som producerar syre (sa jag att den drivs gratis på soljus) än som golv eller ved.

Om man håller med om att skog som ekotjänst är mer värd än som ved (på samma sätt som guld är mer värt som elektronik material än som asfalt) så kommer man till den oundvikliga slutsatsen att BNP som inte inkluderar ekosystemtjänster riskerar att slå helt fel. Vi tror vi skapar positiv tillväxt när vi säljer skog till förbränning fast vi isjälva verket skapar Frånväxt, dvs negativ tillväxt. Vi har hushållit våra resurser på ett utomordentligt korkat sätt.

Vad som behövs är att sätta ett pris på ekosystem tjänster och göra det dyrare att förstöra våra ekosystem (idag är det gratis)

Dagens ekonomi innehåller två katastrofala fel.
1) I Resultaträkningen - Alla kostnader är inte inkluderade i priset på våra varor
Det leder till att dessa varor används mer än de borde för de är så billiga.
Än värre är att användningen leder till skador, större kostnader som någon annan får betala senare
2) I Balansräkningen - Alla tillgångar är inte inkluderade och man omvandlar icke inräknade tillgångar till lägre värda monetära tillgångar
Naturen har ett värde, allt liv har ett värde, idagsläget räknas inte naturen och liv som ett värde i nationers balansräkningar
Detta leder till att man kan förstöra natur/liv och byta detta mot en annan tillgång, pengar. Det som inte syns är att man byt en mycket värdefull tillgång till en mycket mindre värdefull tillgång.

Vi behöver uppdatera våra ekonomiska styrtal.
* Pollutor pays-principen måste användas så att alla kostnader finns med i försäljningspriser
* Nationalräkenskaperna skall styra mot verklig tillväxt där alla tillgångar finns inräknade, inklusive Naturen.
* BNP måste inkludera ekosystem tjänster.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar